Skip to content Skip to left sidebar Skip to footer

Rovdjur

[vc_row][vc_column]

  • Räv

    Rödräven blir upp till 75 cm lång och har därtill en stor yvig svans på ca 40 cm som gör att djuret ser större ut än vad det verkligen är. Kroppsvikten hos en vuxen räv blir inte mer än ca 8 kg.

    Allätare som i huvudsak lever på gnagare men även fågel, fågelägg, växter och as står på menyn. Kan också i undantagsfall ta rådjurskid eller vildsvinskultingar.

    Håller ganska stora revir om upp till ca 10 km2 där grytet finns någonstans i centrum.

    Har förutom människan få naturliga fiender även om en och annan räv faller offer för varg och lo. Största hotet mot räven är istället parasitsjukdomar såsom rävskabb.

    Är allmän i hela området men ändå svårskådad då den rör sig över stora områden.

  • Lo

    Vårt absolut skyggaste och mest svårfångade djur är vanligare i vårt område än vad många tror. Jag hade själv förmånen att en augustikväll för två år sedan stå öga mot öga med en Lokatt på 25 meters håll på en skogsbilväg djupt inne i skogen. Mötet varade bara bråkdelen av en sekund och trots att jag bar med mig både kamera och videokamera hade jag inte en chans att hinna föreviga mötet innan lon smet undan i ett tätt buskage. Jag försökte följa efter med kameran i högsta hugg för att få en skymt men katten var spårlöst borta.

    Lon är ett mycket smidigt kattdjur med en mankhöjd om 65-70 cm och en vikt på max 25 kg. Huvudfödan är hare, skogsfågel och rådjur.

    Eftersom lodjuret är så skyggt förekommer det mest i de djupa skogarna i östra och norra delarna av området. Lon föredrar bergig terräng där den enkelt kan undfly en förföljare. Allt i takt med att stammen breder ut sig blir dock observationer vanligare i öppna marker och bebyggda områden.

  • Varg

    Det finns väl inget djur som river upp så mycket känslor som vargen. I bygder där vargen finns delas människor ofta upp i två läger. För och emot.

    Vargen är stor och kraftig, Upp till 90 cm i mankhöjd och med en vikt upp till 30kg. Gråvit päls som på sommaren kan skifta lite i brunt.
    Ensamvargar som det är fråga om i vårt område livnär sig på allt från mindre gnagare till stora hjortdjur. En ensam varg kan visserligen fälla en Älg men det tillhör undantagsfallen att en ensam varg tar vuxna hjortdjur om dessa inte är skadade eller sjuka. Vildsvin är relativt enkla bytesdjur. Tamdjur och då framför allt får står också på menyn. Även hund ses som bytesdjur.
    Vargar i flock däremot har en betydande inverkan på djurlivet i sitt område.

    Vargen är ingen naturlig innevånare i vårt område. Dock händer det ett par gånger varje år att vandringsvargar uppehåller sig i området längre perioder. Varje år görs mängder med observationer och flera av vargarna bär GPS-sändare och vi kan följa deras vandringar på vargwebb.se. Stationära vargpar finns 10 mil norrut. En sträcka som vargen lätt tillryggalägger under några dagar.

    Det finns egentligen ingen plats i området som vargen föredrar så länge det inte rör sig om en fast etablering. Vandringsvargarna kan tillryggalägga mycket stora sträckor och dyka upp var som helst i området. Ett flertal observationer har t.o.m. gjorts strax utanför samhället Igelfors.

[/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text]
Foto: Bengt Nordström

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]