Det mycket vackert belägna Regnaholm vid Regnarens norra strand bär på många intressanta episoder ur svensk historia. Namnet Regnaholm nämns första gången ca. 1650. Innan detta hette fastigheten Båthstorp.
Den nuvarande huvudbyggnaden i typisk herrgårdsarkitektur ersatte på 1760-talet en äldre huvudbyggnad i karolinsk stil och uppfördes av Axel Wilhelm Gyllenkrok. Byggnaden är troligtvis ritad av Nicodemus Tessin dy. Sidobyggnaderna visar dock äldre stildrag. I början på 1800-talet lät den trädgårdsintresserade sonen Johan Göran Gyllenkrok lösa ut sina medarvingar och sedan uppföra en orangeribyggnad på udden ner mot sjön. Johan Göran är också skaparen av Gyllenkroks astrakan. En äppelsort vars stamträd ännu finns i trädgården.
Majoren Johan Göran Gyllenkrok är den av Regnaholms ägare som lämnat störst avtryck i historien. Han behöll sin militära tjänst till 1810 då han bl.a. hunnit med en vistelse i Paris och där mött Napoleon Bonaparte vilken tycks gjort stort intryck på Gyllenkrok. I Paris umgicks han även med svenska emigranter som deltagit i komplotten och kanske också i själva mordet på Gustav III.

Under 1808-09 års krig blev han mycket kritisk till den unge Kungen Gustav IV Adolf och sällade sig till det sällskap som planerade en statskupp. Gyllenkrok blev anförtrodd uppdraget att arrestera kungen men då kungens planer ändrades blev det i stället unge Adlercreutz som fick utföra uppdraget. Det dröjde dock inte länge förrän Gyllenkrok dock gick i opposition mot den nye kungen Karl XIV Johan och han lär ha varit synnerligen aktiv under riksdagarna.

Det ryktas att Gyllenkrok var en hård man som sa sin mening. Därför skaffade han sig också många fiender. En episod ur gårdens historia är när en dräng skall försöka mörda den sovande Gyllenkrok som dock vaknar när drängen snubblar på tröskeln.
Gubben Gyllenkrok har dock för evigt etsat sig fast både i Regnaholm och faktiskt blivit rikskändis i modern tid. Johan Göran placerades i kunglig rumsarrest efter ett ”förräderi”. Där satt den längtande Gyllenkrok och stirrade ut genom fönstret så länge att bilden av honom ännu syns i södra rummet på övre våningen. Myterna och historierna kring ”Gubben i rutan” är naturligtvis många och fenomenet har varit föremål för diverse undersökningar. Klart är dock att både ”Gubben i rutan” och Regnaholm blivit känt just p.g.a. detta övernaturliga fenomen. Titta i nedre vänstra rutan på fönstret t.v. i denna bild. Nog kan du se honom där.

Regnaholm är ännu i privat ägo och tyvärr inte öppet för allmänheten annat än efter överenskommelse.